maligna neoplasmer

en malign neoplasma består av celler som ser mindre ut som den normala ursprungscellen. Den har en högre spridningsgrad. Det kan potentiellt invadera och metastasera. Maligna neoplasmer härrörande från epitelceller kallas karcinom. De som härrör från mesenkymala (bindväv) celler kallas sarkom. Maligna hjärnneoplasmer och neoplasmer i immunsystemet är speciella kategorier med komplex nomenklatur.

sålunda innefattar egenskaper hos maligna neoplasmer:

• snabbare ökning i storlek

• mindre differentiering (eller brist på differentiering, kallad anaplasi)

• tendens att invadera omgivande vävnader

• förmåga att metastasera till avlägsna vävnader

cytologiska egenskaper hos maligna neoplasmer inkluderar:

• ökad kärnstorlek (med ökad kärnkraft/cytoplasmiskt förhållande–n/cratio).

• Variation i kärn-eller cellstorlek (pleomorfism).

• brist på differentiering (anaplasi).

• ökat nukleärt DNA-innehåll med efterföljande mörkfärgning på H och Eslider (hyperkromatism).

• framträdande nukleoli eller oregelbunden chomatin fördelning inom kärnor.

• mitoser (särskilt oregelbundna eller bisarra mitoser).

alla dessa funktioner är ”atypiska” mikroskopiska fynd. Atypia innebär en förändring till det sämre från det normala.

spridning av maligna neoplasmer

• genom direkt förlängning (invasion) i omgivande vävnader.

• genom lymfkanaler till lymfkörtlar (lymfatisk spridning) – typiskt förkarcinom.

• Via blodomloppet (hematogen spridning) – typiskt för karcinom ellersarkom.

• inom kroppshåligheter (sådd) – typiskt för neoplasmer som påverkar kroppshåligheter, såsom bukhålan.