vad är det engelska språket? Är det angelsaxiskt? Det är frestande att tänka så, delvis för att definitionen förenklar en språklig historia som trotsar linjär sammanfattning. Under 1000 år kom språket samman från omfattande kontakt med Anglo-Norman, en dialekt av franska; blev sedan starkt latiniserad och full av grekiska rötter och slut; sedan absorberade ord från arabiska, spanska och dussintals andra språk, och med dem, förmodligen, absorberade begrepp och bilder av världen som inte kan separeras från själva språket.

Shakespeare och andra författare fyllde i luckorna (och gör fortfarande) och uppfann ord där de saknades. Varför hänvisar vi då till det långdöda angelsaxiska språket som” gammal engelska”, om det bara är en avlägsen förfader, och en, du noterar, ingen engelsktalande idag förstår? Det finns många tekniska skäl till detta, men för att uttrycka det tydligt: om engelska var en kropp, angelsaxiska kan vara ben och ligament: inte bara för hårdheten av dess konsonanter och dess trubbiga, avskalade poesi, men eftersom det innehåller de vanligaste orden i språket, de strukturella bitar som håller ihop alla dessa pan-språkliga lån.

Observera versen som kallas C Aciredmons Hymn, nedan. Mitt i trassel av obekanta fonemer och utdöda bokstäver som ”kub,” du kan inte missa sådana berggrund ord som ”och,” ”hans,” ”eller,” ”han,” och ”till.”I andra texter hittar du igenkännliga motsvarigheter till” far”,” mor”,” make”,” fru”,” bra”,” Bra ” och många andra vanliga hushållsord.

nu sculon herianheofonrices wear,
Metodes mihte och hans Modge jacobanc,
weorc Wuldorf Jacobder, swa han wundra
GEHW ubics
Ece Dryhten, eller onstealde.
han hedrar scop EOR asigan bearnum
heofon till hrofe halig Scieppend.
midsommar mancynnes wear
Ece Dryhten, ubicfter teode
firum foldan Frea ubiclmihtig.

trots att dela många ord med modern engelska, men anglosaxiska är ett annat språk, från en helt annan värld länge försvunnit. Ingen som bor vet naturligtvis exakt hur det lät, så forskare gör sina bäst utbildade gissningar med hjälp av interna bevis i den knappa litteraturen, sekundära källor på andra språk från tiden och likheter med andra levande språk. Nu när du har sett hur gammal engelska ser ut, hör hur det låter för moderna öron.

i videon högst upp återupptar språkstudenten Stephen Roper en avslappnad konversation med en angelsaxisk talare, en som kan förstå men inte kan tala samtida engelska. De andra exemplen här kommer från litterära sammanhang. Längre upp, Justin A. Jackson, Professor i engelska vid Hillsdale College, läser Beowulfs öppningslinjer, och strax ovanför hör en namnlös berättare läsa den episka diktens fullständiga Prolog.

strax under-backas upp av en dramatisk, droning poäng och reciteras över bilder av misty English moors—en läsning av ”Herrens bön” i 11th century Old English. I den här texten väljer du en hel del mer bekanta ord, men det faktum att de flesta läsare känner till den moderna engelska motsvarigheten skadar förmodligen inte. Men om du känner dig säker efter att ha lyssnat på dessa spekulativa rekonstruktioner av språket, tillräckligt för att ta en spricka när du läser det högt själv, gå över denna University of Glasgow samling av gamla engelska avläsningar.

relaterat innehåll:

hör Beowulf läsa i den ursprungliga gamla engelska: Hur många ord känner du igen?

dessa fyra manuskript innehåller all litteratur skriven på gammal engelska – och utöver det finns det inget mer

hör Beowulf och Gawain och den gröna riddaren läsa i sin ursprungliga gamla och mellersta engelska av en MIT Medievalist

Josh Jones är en författare och musiker baserad i Durham, NC. Följ honom på @jdmagness