grundläggande frågor

det etymologiska ursprunget till termen demokrati antyder ett antal brådskande problem som går långt utöver semantiska problem. Om en regering av eller av folket—en ”populär” regering—ska inrättas måste minst fem grundläggande frågor ställas i början, och ytterligare två är nästan säkra på att ställas om demokratin fortsätter att existera länge.

(1) Vilken är lämplig enhet eller förening inom vilken en demokratisk regering bör inrättas? En stad eller stad? Ett land? Ett företag? Ett universitet? En internationell organisation? Alla dessa?

(2) ges en lämplig förening-en stad, till exempel – som bland dess medlemmar bör ha fullt medborgarskap? Vilka personer, med andra ord, bör utgöra d ozimos? Har varje medlem i föreningen rätt att delta i att styra den? Förutsatt att barn inte bör tillåtas att delta (som de flesta vuxna skulle hålla med), bör d amazos inkludera alla vuxna? Om den bara innehåller en delmängd av den vuxna befolkningen, hur liten kan delmängden vara innan föreningen upphör att vara en demokrati och blir något annat, till exempel en aristokrati (regering av de bästa, aristos) eller en oligarki (regering av de få, oligos)?

(3) Om man antar en riktig förening och en riktig d-kubmos, hur ska medborgarna styra? Vilka politiska organisationer eller institutioner behöver de? Kommer dessa institutioner att skilja sig mellan olika slags föreningar—till exempel en liten stad och ett stort land?

(4) När medborgarna är delade i en fråga, som de ofta kommer att vara, vars åsikter bör råda och under vilka omständigheter? Bör en majoritet alltid råda, eller bör minoriteter ibland ha befogenhet att blockera eller övervinna majoritetsstyre?

(5) om en majoritet normalt är att segra, vad är att utgöra en riktig majoritet? En majoritet av alla medborgare? En majoritet av väljarna? Bör en ordentlig majoritet inte omfatta enskilda medborgare utan vissa grupper eller sammanslutningar av medborgare, såsom ärftliga grupper eller territoriella sammanslutningar?

(6) de föregående frågorna förutsätter ett adekvat svar på en sjätte och ännu viktigare fråga: Varför ska ”folket” styra? Är demokrati verkligen bättre än aristokrati eller monarki? Kanske, som Platon hävdar i Republiken, skulle den bästa regeringen ledas av en minoritet av de mest kvalificerade personerna—en aristokrati av ”filosof-kungar.”Vilka skäl kan ges för att visa att Platons syn är fel?

(7) ingen sammanslutning kunde upprätthålla en demokratisk regering under mycket lång tid om en majoritet av D kubmos—eller en majoritet av regeringen—trodde att någon annan form av regering var bättre. Således är ett minimikrav för en fortsatt existens av en demokrati att en betydande del av både d kubmos och ledningen anser att folkregeringen är bättre än något genomförbart alternativ. Vilka villkor, utöver detta, gynnar demokratins fortsatta existens? Vilka villkor är skadliga för det? Varför har vissa demokratier lyckats uthärda, även genom perioder av allvarlig kris, medan så många andra har kollapsat?